Gråter du utan att veta varför några dagar efter förlossningen är det oftast babyblues. Den brukar komma två till tre dagar efter att barnet har fötts och går vanligtvis över inom två veckor. Vila när du kan, låt andra ta de praktiska sysslorna och berätta hur du mår för BVC-sjuksköterskan eller barnmorskan. Är du nedstämd nästan varje dag i mer än två veckor kan det vara en depression, och då ska du kontakta BVC, en barnmorskemottagning eller en vårdcentral. Det finns bra behandling, och ju tidigare du söker hjälp, desto fortare kan du må bättre.
Ring 112 om du har planer på att ta ditt liv
- 112: Har du planer på att ta ditt liv, eller känns situationen outhärdlig, ska du söka vård genast på en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.
- 112 vid tecken på förlossningspsykos: Hör du röster som ingen annan hör, känner dig förföljd eller utvald, eller har tankar som blir osammanhängande? Sök vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller en vanlig akutmottagning, eller ring 112. Det gäller också när det är din partner eller någon annan som har symtomen.
- Självmordslinjen 90101: Har du självmordstankar kan du ringa Mind Självmordslinjen på 90101 eller chatta via mind.se. Kontakta också en vårdcentral.
- 1177: Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning när du vill ha hjälp att bedöma symtomen eller veta var du kan söka vård.
Det här kan du göra själv de första veckorna
Råden passar både vid babyblues och som ett komplement till vården vid en depression efter förlossningen:
- Be om hjälp med praktiska sysslor.
- Försök sova lite extra. Passa på att sova när barnet sover.
- Ha fasta rutiner. Tvätta håret och gör andra enkla saker som du brukar göra i vanliga fall.
- Rör på dig, få frisk luft och ät bra.
- Umgås med personer som du känner förtroende för, och tacka nej till sådant som inte känns bra. För en del är besök av närstående en stor hjälp, för andra en stress.
Har du mått dåligt psykiskt tidigare kan det vara extra viktigt att planera för en lugn första tid med barnet. Var förlossningen ansträngande eller komplicerad kan det hjälpa att prata igenom den med en barnmorska eller en läkare på sjukhuset där barnet föddes. Det är vanligare att få en depression efter en sådan förlossning.
Tidsgränsen skiljer babyblues från en depression
Babyblues kommer de första dagarna efter förlossningen. Du kan känna dig skör, orolig, ledsen eller lättirriterad. Mer än varannan som har fött barn känner av babyblues, som delvis beror på den kroppsliga omställningen efter förlossningen. Den går i allmänhet över inom en till två veckor. Fortsätter symtomen kan det vara tecken på en begynnande depression.
En depression innebär att du är nedstämd nästan varje dag i mer än två veckor och större delen av tiden. Du kan känna igen dig i ett eller flera av de här tecknen:
- Du har svårt att känna glädje, och sådant du tidigare tyckte om är inte längre roligt.
- Du sover dåligt, är mycket trött, saknar energi och har svårt att koncentrera dig.
- Du har skuldkänslor, känner hopplöshet eller känner dig värdelös.
- Humöret växlar, och du känner ångest, stark oro eller panik.
- Du går upp eller ner i vikt, har svårt att äta eller småäter hela tiden.
- Du orkar inte sköta din hygien och har svårt att orka ta hand om barnet.
- Det är jobbigt att träffa vänner och närstående.
- Du har tankar om att skada dig själv eller barnet.
Som nybliven förälder kan du också oroa dig över om du skulle kunna skada ditt barn. Den oron behöver inte betyda att du har en depression, men berätta om den för BVC-sjuksköterskan, så att ni kan prata om den.
Mellan 10 och 13 procent av dem som har fött barn de senaste tre månaderna får en depression, de lindriga inräknade. Omkring 5 till 9 procent får en måttlig till svår depression. En depression efter förlossningen går vanligtvis över inom ett halvår, men för vissa tar det längre tid.
Nedstämdheten kan börja redan under graviditeten
Under graviditeten är det mycket vanligt att bli nedstämd, få humörsvängningar och känna ångest. Det behöver inte betyda att du har en depression. En depression kan påverkas av hormoner och sömnbrist, men också av en besvärlig graviditet, svårigheter med amningen, bristande stöd från närstående eller tidigare psykiska problem. Ofta är det flera saker samtidigt.
Knappt en tredjedel av alla depressioner efter förlossningen startar redan före graviditeten, en tredjedel under graviditeten och drygt en tredjedel efter förlossningen. Är du gravid och nedstämd större delen av tiden kan du ta upp det med barnmorskan på mödrahälsovården. Har du haft en depression efter en tidigare förlossning är det bra att berätta det för barnmorskan tidigt i graviditeten, så att ni kan planera för att minska risken för en ny.
EPDS är formuläret du fyller i på BVC
Alla som har fött barn erbjuds ett enskilt samtal med BVC-sjuksköterskan när barnet är sex till åtta veckor. Då fyller du i EPDS, Edinburgh Postnatal Depression Scale. Sedan 2010 rekommenderar Socialstyrelsen den här screeningen av alla som har fött barn. Formuläret ges först vid sex till åtta veckor, eftersom många nyblivna föräldrar före sex veckor fortfarande håller på att anpassa sig till barnet och finna en rytm i vardagen.
Formuläret har tio frågor om hur du har känt dig under de senaste sju dagarna. Varje svar ger 0 till 3 poäng, där 0 tyder på att du mår bra och 3 är det allvarligaste svaret. Så här används poängen:
- 12 poäng eller mer är ett riktmärke för att du kan ha psykisk ohälsa och att en noggrannare bedömning behövs. Poängen säger inte hur svåra besvären är eller hur länge du har haft dem.
- Fråga 10 handlar om tankar på att skada sig själv. Har du svarat att du haft sådana tankar bör det alltid följas upp direkt.
- Har du sammanlagt 6 poäng eller mer på frågorna 3, 4 och 5 kan det tyda på ett ångesttillstånd, och då görs en vidare bedömning.
EPDS ställer ingen diagnos. Samtalet med sjuksköterskan avgör hur ni går vidare, inte poängsumman. Höga poäng vid ett enda tillfälle kan bero på att du just då är överbelastad eller har sovit för lite. Vid osäkerhet kan du få fylla i formuläret igen efter ett par veckor. Låga poäng betyder inte heller alltid att du mår bra, så berätta om det som känns svårt även om poängen är låga.
Bedöms du ha lindrig psykisk ohälsa får du erbjudande om stödsamtal hos BVC-sjuksköterskan. Vid 12 poäng eller mer, eller tydliga symtom i samtalet, kan sjuksköterskan skicka en remiss till en psykolog inom barnhälsovården, till vårdcentralen eller till psykiatrin. I vissa regioner erbjuds den som haft höga poäng ett nytt EPDS när barnet är fyra till sex månader och igen när det är åtta till tolv månader.
Du behöver inte vänta till sex till åtta veckor. Mår du dåligt tidigare kan du ringa BVC, och EPDS kan erbjudas även vid andra tidpunkter när en förälder visar tecken på depression.
Samtalsterapi och läkemedel hjälper mot depressionen
Kontakta en vårdcentral, en barnmorskemottagning eller BVC om du tror att du har en depression. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.se. Du kan få samtalsterapi, och ofta läkemedel i kombination med samtalsterapi. I samtalsterapin träffar du en sjuksköterska, läkare, psykolog, kurator eller barnmorska vid flera tillfällen. Ammar du kan läkaren välja läkemedel som inte påverkar barnet negativt.
Vill du gå i samtalsterapi privat, som ett komplement till vården, kan du hitta en terapeut nära dig.
Så kan partnern hjälpa till, och även partnern kan få en depression
Partnern eller medföräldern kan ta över praktiska sysslor så att den som har fött barnet hinner sova. Håller nedstämdheten i sig mer än två veckor kan ni kontakta BVC tillsammans. En förälder som mår dåligt kan ha svårt att ta sig till BVC, och sjuksköterskan kan då göra ett hembesök.
Även den som inte har fött barnet kan få en depression. Bland pappor och andra icke-födande föräldrar har förekomsten rapporterats vara omkring 6 till 11 procent, och symtomen kommer ofta senare under barnets första halvår. Medföräldrar och adoptivföräldrar har också rätt att få hjälp på BVC, och när barnet är tre till fem månader erbjuds den icke-födande föräldern ett eget samtal med BVC-sjuksköterskan.
Förlossningspsykos är ovanlig och kräver vård direkt
En förlossningspsykos drabbar en till två födande per tusen förlossningar. Psykosen kommer i allmänhet under de två till fyra första veckorna efter förlossningen, men den kan komma mellan två veckor och tre månader efter att barnet har fötts. För den som har förhöjd risk kvarstår risken de första tre månaderna. Risken är störst för den som tidigare har haft en förlossningspsykos eller har bipolär sjukdom.
Innan psykosen är det vanligt att ha svårt att sova, känna sig nedstämd eller vara mycket uppvarvad. Under psykosen kan personen vara som vanligt ena stunden och i nästa säga konstiga saker och vara svår att få kontakt med. Den som har en förlossningspsykos kan skada sig själv eller sitt barn. Sök vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller en vanlig akutmottagning, eller ring 112.
Senast faktagranskad: 5 november 2026