Skriker din bebis intensivt i flera timmar varje kväll och drar upp knäna mot magen kan det vara spädbarnskolik. Den är ofta som mest besvärlig vid sex till åtta veckors ålder och går sedan över. I kväll kan du göra pauser i matningen så att barnet får rapa, hålla barnet nära eller bära hen i sele. Kontakta genast en akutmottagning om barnet inte är som vanligt, eller om hen skriker i intervaller och inte går att trösta, särskilt om hen har fått rotavaccin den senaste veckan. Ring 1177 om du behöver hjälp att bedöma symtomen.

Kontakta genast en akutmottagning om barnet inte är som vanligt
Kontakta genast en akutmottagning om något av det här stämmer:
- Barnet skriker i intervaller och går inte att trösta. Det gäller särskilt om barnet har fått rotavaccin den senaste veckan.
- Barnet är inte som vanligt. Hen kan till exempel vara slö, inte vilja äta, skrika på ett annat sätt än förut, gny eller jämra sig.
Rotavaccinet ger en liten risk för invagination, som är mycket ovanlig. Vid invagination blir det stopp i tarmen, och barnet får mycket ont i magen.
Kolik drabbar barn som i övrigt är friska. Har barnet feber är det något annat som behöver bedömas. Är barnet yngre än tre månader ska du då genast kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning.
Så kan du lindra magknip och gaser hos bebisen
En del barn suger ivrigt och sväljer mycket luft när de äter. Luften ger gaser i tarmarna, och då kan magen spänna och göra ont. Så här kan du göra vid matningen:
- Gör pauser. Låt barnet vila och rapa under och efter maten. Håll barnet i famnen med ansiktet över din axel, klappa på stjärten och smek huvudet. Rapen brukar komma när barnet slappnar av.
- Ammar du: se till att barnet har så mycket som möjligt av vårtgården i munnen och att läpparna är utvikta. Mjölka gärna ur lite först, så att mjölken kommer långsammare, och amma ofta och lite.
- Ger du ersättning: prova en flasknapp med mindre hål, så att maten rinner långsammare, och ge ersättningen lite i taget.
Mellan måltiderna kan du prova det här:
- Håll barnet nära. Bär hen i famnen eller i en bärsele.
- Massera magen. Massera bara när barnet är lugnt, aldrig när hen skriker och spänner sig. Vänta minst 20 minuter efter en måltid.
- Ge napp om barnet har ett tydligt sugbehov.
- Bada eller massera strax före skrikperioden, om du har märkt när den brukar börja.
- Hjälp barnet att prutta med en så kallad pysventil, som förs in i ändtarmen. Prova när barnet är lugnt. Pysventiler finns på apotek och i butiker med babyprodukter.
- Pröva att själv undvika koffein, till exempel kaffe och andra drycker med koffein.
- Försök sluta röka eller snusa om du ammar. Nikotinet påverkar barnets tarmrörelser negativt.
Prata med BVC innan du ger magdroppar eller tar bort mat ur barnets eller din egen kost. Besvären kan bero på till exempel allergi, och om du utesluter mat på egen hand kan en diagnos bli försenad.
Så masserar du en bebis med magknip
Spädbarnsmassage kan lindra vid kolik, magknip och gaser. Ha 22 till 24 grader i rummet, ta av barnet kläderna och värm lite oparfymerad babyolja mellan händerna. Rörelserna görs i en bestämd ordning, och 1177 visar dem i en film. Gör rörelserna medsols, från barnets högra sida till den vänstra, eftersom tjocktarmen arbetar åt det hållet. Gör hela serien tre gånger per tillfälle, och massera gärna två gånger om dagen, en gång på förmiddagen och en på eftermiddagen. Vid kolik kan det ta en till två veckor innan du märker någon effekt. BVC brukar lära ut metoden.
Du kan också lägga barnet på mage i din famn och massera magen lätt. Eller lägg hen på rygg, böj upp benen och tryck dem mjukt mot magen.
Vad hjälper mot kolik och vad är inte bevisat?
Kolik går över av sig själv, och därför har många behandlingar uppfattats som effektiva trots att studier inte har kunnat bekräfta någon effekt. Enligt Rikshandboken i barnhälsovård, som BVC arbetar efter, finns det i dag vetenskapligt stöd för en enda behandling av kolik utan medicinsk orsak. Så här ser stödet ut för de vanligaste råden:
- Probiotika med Lactobacillus reuteri: den enda behandlingen med vetenskapligt stöd. Daglig tillförsel har i flera europeiska studier förkortat skriktiden hos ammade barn med kolik. Stödet är svagare för barn som främst får ersättning, men studierna visar en viss effekt även där. Fråga BVC innan du börjar, så att andra orsaker hinner uteslutas.
- Magmassage: lindrar enligt barnhälsovårdens erfarenhet vid magknip och gaser när den görs regelbundet och förebyggande. Det är beprövad erfarenhet, inte en behandling med vetenskapligt stöd.
- Bärning, napp och närhet: råd som 1177 ger för att trösta och lugna barnet. De har inget vetenskapligt stöd som behandling av kolik.
- Magdroppar: finns receptfritt på apotek, och en del föräldrar upplever att de hjälper. De hör inte till det som har vetenskapligt stöd. Prata med BVC innan du ger dem.
- Utesluta komjölk ur den ammande förälderns kost: rådet har getts på BVC i många år, men det vetenskapliga stödet är svagt. Barn som ammas brukar inte få besvär av komjölksprotein. Gör inga ändringar i kosten utan att ha pratat med en läkare.
- Akupunktur: studier från Sverige och Norge har inte visat någon nämnvärd effekt på skrikperioderna, och en del barn fick ont av behandlingen. Barnhälsovården avråder från akupunktur vid kolik.
Kontakta BVC om skrikandet håller i sig
Kontakta barnavårdscentralen om något av det här stämmer:
- Barnet skriker mycket och många dagar i följd.
- Barnet är ledset stora delar av dagen.
- Barnet får ersättning och du misstänker att hen är överkänslig mot komjölk eller något annat.
- Du är uttröttad eller vill ha stöd.
Barnhälsovårdens riktlinje är att ett barn med kolik bör undersökas av läkare, för att utesluta en medicinsk orsak som går att behandla. Det är särskilt angeläget med en snar läkarbedömning om barnet har något av det här:
- utbredda eksem
- dålig viktuppgång
- mörkt blod i avföringen
- häftiga kräkningar
- skrik utan dygnsrytm
- skrikperioder efter fyra månaders ålder.
Hos ungefär 5 procent av barnen med kolik finns en medicinsk orsak som går att åtgärda. Den vanligaste är allergi eller intolerans mot komjölk i ersättning. Barnhälsovården räknar också stark oro hos föräldrarna som ett skäl till en snar läkarbedömning. På BVC kan barnet vägas och mätas, och där eller på en amningsmottagning kan du få hjälp om matningen inte fungerar. Ibland räcker inte bröstmjölken till, även om du ammar ofta.
För gärna en skrikdagbok med tider och längd på skrikperioderna. Den ger ett bra underlag för samtalet på BVC, och du ser själv hur skrikandet förändras över tid.
Så känner du igen kolik hos bebisen
Kolik kallas också spädbarnskolik eller tremånaderskolik. Barnet skriker intensivt i flera timmar, i sträck eller i omgångar. Det sker ofta vid samma tid varje dag, oftast på eftermiddagen och kvällen. Många blir röda av ansträngning. Det kan se ut som att barnet har ont i magen. Hen drar upp knäna eller spänner benen och sträcker dem rakt ut, och det kan bullra i magen. En del har också svårt att bajsa.
Kolik är vanligast mellan två veckors och fem månaders ålder. Forskare brukar säga att ett barn har kolik om det skriker minst tre timmar om dagen, minst tre dagar i veckan, i minst tre veckor. Med den definitionen har 20 till 25 procent av alla spädbarn kolik vid fem till sex veckors ålder. Vid tio till tolv veckor gäller det färre än 1 procent. Även barn utan kolik skriker allt mer de första veckorna. Vid ungefär sex veckor skriker eller gnyr ett genomsnittligt barn cirka 90 minuter per dygn, och vid tre till fyra månader är perioderna vanligen mycket kortare.
Varför får bebisar magknip och gaser?
Det är inte helt klarlagt vad kolik beror på, och hos de flesta barn hittar läkarna ingen medicinsk orsak. Luft som barnet sväljer vid matningen kan ge gaser i tarmarna. En del forskare tror att det också kan bero på bakteriefloran i tarmen, som etableras under de första månaderna. Kolik förekommer både hos barn som ammas och hos barn som får ersättning.
Skrik behöver inte betyda ont i magen. Små barn skriker också när de är hungriga, trötta, vill vara nära eller har fått för många intryck.
Ta hand om dig själv och skaka aldrig barnet
Det är påfrestande att ha ett barn med kolik, och det är vanligt att bli trött, ledsen eller arg. Koliken beror inte på något du har gjort fel. Turas om att sova om ni är flera, ta hjälp av närstående och prata med BVC. Där kan du också få kontakt med en läkare eller psykolog.
Att skaka ett barn är livshotande, och bara några sekunder kan ge bestående skador. Känner du att du är på väg att tappa kontrollen: lägg barnet säkert i sängen, även om hen skriker, och gå ut ur rummet. Gå tillbaka när du har lugnat dig.
Senast faktagranskad: 15 november 2026